Boken jag bara måste läsa!

"Ett litet barn dör: ett ögonblicks skillnad" av Ingela Bendt.



"Man vill kunna trösta, men det blir ofta så fel"


"...när ett litet barn har dött finns ingen tröst. Att trösta är detsamma som att förneka en människa

rätten att sörja. Några råd i mötet med en förälder som mist ett litet barn:

♦ Säg inte att du förstår. Det kan bara den som själv mist ett barn göra.

♦ Säg heller inte: Det finns en mening i det här. För den som sörjer kanske det blir en mening med

tiden, men i så fall ska insikten komma från den sörjande själv och inte läggas i munnen.

♦ Säg inte heller: Alla går igenom svårigheter, det ingår i livet.

♦ Eller: Du har ju ett annat barn. Du är så ung och kan få ett nytt barn. Du har tiden för dig.

Ett barn kan aldrig ersättas av ett annat. När ett litet barn har dött stannar världen och fylls av en

bottenlös rasande fysisk och psykisk smärta. Det är inte så enkelt att ge tröst i den smärtan

Jo, det finns ett sätt att trösta! Det är att bekräfta sorgen. Att låta sorgen och smärtan få finnas
precis som den är...

...man behöver inget säga, utan bara lyssna. Den ordlösa närvaron av en medmänniska som orkar

vara kvar och låter det få vara som det är läker. Kroppskontakt är alltid bra, att hålla en hand,

hålla om, ha näsdukar till hands och titta i ögonen. Värmen från en hand är mycket bättre än tomma fraser.
...Det är alltid bättre att våga fråga istället för att vara tyst. Målet är att få bort sin egen ångest så

att den inte står i vägen."


Kommentarer
Postat av: evelina

Du är stark!!

2010-11-21 @ 21:25:30
URL: http://evelinapersson.blogg.se/

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0