Mammas idé..
Jag yckte den lät ganska bra.. Med nån månads fundering.. Eftersom vi inte år hjälp av sociala eller kommunen till begravnings kostnaderna så tänkte vi att eftersom jag har ett par facebook vänner och några som läser min blogg.. (skrev detta som status på facebook igår men valde att ta bort det och skriva här istället) Tanken var då att om alla sätter in lite pengar på mitt konto 1krona är bättre än inget! Så kanske detta blir överstökat.
Sätt då in det på:
Evelina Lyrén
Handelsbanken
Clearing: 6345
Kontonr: 458 345 458
Och om det skulle bli mer än vad som behövs så
skänker jag det som är över till Spädbarnsfonden.
Kommer att skriva allt jag fått, inte från vem eller hur mycket
men det totala samt hur mycket det är som behövs så ingen tror att jag lurar dem..


Sätt då in det på:
Evelina Lyrén
Handelsbanken
Clearing: 6345
Kontonr: 458 345 458
Och om det skulle bli mer än vad som behövs så
skänker jag det som är över till Spädbarnsfonden.
Kommer att skriva allt jag fått, inte från vem eller hur mycket
men det totala samt hur mycket det är som behövs så ingen tror att jag lurar dem..


Boken jag bara måste läsa!
"Ett litet barn dör: ett ögonblicks skillnad" av Ingela Bendt.
"Man vill kunna trösta, men det blir ofta så fel"
"...när ett litet barn har dött finns ingen tröst. Att trösta är detsamma som att förneka en människa
rätten att sörja. Några råd i mötet med en förälder som mist ett litet barn:
♦ Säg inte att du förstår. Det kan bara den som själv mist ett barn göra.
♦ Säg heller inte: Det finns en mening i det här. För den som sörjer kanske det blir en mening med
tiden, men i så fall ska insikten komma från den sörjande själv och inte läggas i munnen.
♦ Säg inte heller: Alla går igenom svårigheter, det ingår i livet.
♦ Eller: Du har ju ett annat barn. Du är så ung och kan få ett nytt barn. Du har tiden för dig.
Ett barn kan aldrig ersättas av ett annat. När ett litet barn har dött stannar världen och fylls av en
bottenlös rasande fysisk och psykisk smärta. Det är inte så enkelt att ge tröst i den smärtan
Jo, det finns ett sätt att trösta! Det är att bekräfta sorgen. Att låta sorgen och smärtan få finnas
precis som den är...
...man behöver inget säga, utan bara lyssna. Den ordlösa närvaron av en medmänniska som orkar
vara kvar och låter det få vara som det är läker. Kroppskontakt är alltid bra, att hålla en hand,
hålla om, ha näsdukar till hands och titta i ögonen. Värmen från en hand är mycket bättre än tomma fraser.
...Det är alltid bättre att våga fråga istället för att vara tyst. Målet är att få bort sin egen ångest så
att den inte står i vägen."
"Man vill kunna trösta, men det blir ofta så fel"
"...när ett litet barn har dött finns ingen tröst. Att trösta är detsamma som att förneka en människa
rätten att sörja. Några råd i mötet med en förälder som mist ett litet barn:
♦ Säg inte att du förstår. Det kan bara den som själv mist ett barn göra.
♦ Säg heller inte: Det finns en mening i det här. För den som sörjer kanske det blir en mening med
tiden, men i så fall ska insikten komma från den sörjande själv och inte läggas i munnen.
♦ Säg inte heller: Alla går igenom svårigheter, det ingår i livet.
♦ Eller: Du har ju ett annat barn. Du är så ung och kan få ett nytt barn. Du har tiden för dig.
Ett barn kan aldrig ersättas av ett annat. När ett litet barn har dött stannar världen och fylls av en
bottenlös rasande fysisk och psykisk smärta. Det är inte så enkelt att ge tröst i den smärtan
Jo, det finns ett sätt att trösta! Det är att bekräfta sorgen. Att låta sorgen och smärtan få finnas
precis som den är...
...man behöver inget säga, utan bara lyssna. Den ordlösa närvaron av en medmänniska som orkar
vara kvar och låter det få vara som det är läker. Kroppskontakt är alltid bra, att hålla en hand,
hålla om, ha näsdukar till hands och titta i ögonen. Värmen från en hand är mycket bättre än tomma fraser.
...Det är alltid bättre att våga fråga istället för att vara tyst. Målet är att få bort sin egen ångest så
att den inte står i vägen."
Börjar från början..
Den tjugonionde Oktober kom min mamma ner hit tillsammans med alla mina bröder, samt hennes två hundar och en liten hund som skulle få stanna här me Diva och mig.. Vi kallade henne för Foxie men hon hette egentligen Sara och kom ursprungligen från Kosovo, hon hade eget pass med alla vaccinations intyg och allt som ska vara för en "import" hund.. Hon hade givetvis också suttit i karantän. Men en sak var fel! Hon var inte märkt, så jag ringde och bokade in en tid för detta direkt på Måndagen och vi fick komma in någon timme senare. Fick sitta i ett sjukrum en bra stund, så kommer Veterinären in med en telefon och och säger att det är till mig.. Okej, tänkte jag och tar luren..
Hej, Evelina. Suha från jordbruksverket här.. Detta är allvarligt! Det kan bli akut avlivning.. (Hade inte med mig passet) Jag förklarade att hon hade pass och allt som skulle vara. Hon sa att jag skulle åka hem och faxa eller maila in passet. Mamma åkte hem och kvar blev min äldsta bror, och jag scannade in allt som stod. Då ringde hon mig och sa att det såg bra ut och att dem fått in det och hon skulle prata med sina kollegor på Torsdagen och sedan höra av sig, för då var det juh inte alls farligt, men eftersom hon inte var märkt så var det inte riktigt lugnt än.. Fick inget samtal på Fredagen, heller inte på Måndagen och inte Tisdagen. Men på onsdagen vaknade jag av att det plingade på "fel dörr" (Har två ingångar till lägenheten, varav vi har ställt en hylla för den ena.) Två polisbilar står utanför och jag får kliva upp och öppna den ingången. Där stod fyra poliser och en djurskötare och skulle hämta Foxie.. Jag blev helt ställd och frågade vad det var frågan om.. Dem hade ingen aning förutom att de skulle hämta henne och åka till veterinären. Okej sa jag. Ni tänker väl inte avliva henne. Nej inte nu men ring ner till ..... på stationen och fråga, för vi vet inget. Ringde dit och hon sa att det var omgående avlivning från jordbruksverket. Jag förklarade snabbt situationen och hon blev ställd och skulle genast ringa jordbruksverket. Då ringde jag veterinärensom skulle avliva henne och förklarade för henne med.. Hon började gråta och sa att detta är fel. Och tyvärr så är det redan för sent..
Ja.. Detta har varit min vecka.. Så denna vecka har inte allsvarit bra.. Orkar inte resa mig ur sängen..
Vila i frid sötaste Foxie!!


Vila i frid min älskade dotter Leah!
Hej, Evelina. Suha från jordbruksverket här.. Detta är allvarligt! Det kan bli akut avlivning.. (Hade inte med mig passet) Jag förklarade att hon hade pass och allt som skulle vara. Hon sa att jag skulle åka hem och faxa eller maila in passet. Mamma åkte hem och kvar blev min äldsta bror, och jag scannade in allt som stod. Då ringde hon mig och sa att det såg bra ut och att dem fått in det och hon skulle prata med sina kollegor på Torsdagen och sedan höra av sig, för då var det juh inte alls farligt, men eftersom hon inte var märkt så var det inte riktigt lugnt än.. Fick inget samtal på Fredagen, heller inte på Måndagen och inte Tisdagen. Men på onsdagen vaknade jag av att det plingade på "fel dörr" (Har två ingångar till lägenheten, varav vi har ställt en hylla för den ena.) Två polisbilar står utanför och jag får kliva upp och öppna den ingången. Där stod fyra poliser och en djurskötare och skulle hämta Foxie.. Jag blev helt ställd och frågade vad det var frågan om.. Dem hade ingen aning förutom att de skulle hämta henne och åka till veterinären. Okej sa jag. Ni tänker väl inte avliva henne. Nej inte nu men ring ner till ..... på stationen och fråga, för vi vet inget. Ringde dit och hon sa att det var omgående avlivning från jordbruksverket. Jag förklarade snabbt situationen och hon blev ställd och skulle genast ringa jordbruksverket. Då ringde jag veterinärensom skulle avliva henne och förklarade för henne med.. Hon började gråta och sa att detta är fel. Och tyvärr så är det redan för sent..
Ja.. Detta har varit min vecka.. Så denna vecka har inte allsvarit bra.. Orkar inte resa mig ur sängen..
Vila i frid sötaste Foxie!!


Vila i frid min älskade dotter Leah!
Okeyy!
Jag vet inte vad jag ska skriva egentligen..
Är bara så jävla trött på allt!
Jag har legat till sängs i två ½ dag förutom att jag tvingade mig upp att gå ut med hundarna,
när dem verkligen behövde.! Annars tar vi gärna en extra promenad för deras skull!
I två dygn har jag legat i min säng och tyckt synd om mig själv!! Jag älskar dig mitt hjärta! Lars Forsberg du är mitt allt!
Är bara så jävla trött på allt!
Jag har legat till sängs i två ½ dag förutom att jag tvingade mig upp att gå ut med hundarna,
när dem verkligen behövde.! Annars tar vi gärna en extra promenad för deras skull!
I två dygn har jag legat i min säng och tyckt synd om mig själv!! Jag älskar dig mitt hjärta! Lars Forsberg du är mitt allt!